Hösten har i stort sett gått åt till att sticka mammas födelsedagspresent/julklapp som blev tio meter spets. Ja, det var en pärs men klart värt det. Dock har alla andra projekt blivit lagda på hög (för även om jag inte har kunnat sticka så har jag ju kunnat planera en massa nytt) och nu vet jag inte i vilken ände jag ska börja. Håller just nu på att avsluta en del äldre grejer, och göra slut på enstakanystan som har dykt upp när jag sorterade in allt i byrån.

Titta gärna in hos mig på ravelry – där har jag än så länge hunnit lägga upp fler projekt än här och där finns också specifikationerna till mönstret på den fina uddspetsen.

Mössan och vantarna har jag använt lyxig alpaca till. Mönstret hittade jag här men jag gjorde lite som jag själv kände för. Bland annat har jag låtit bli att sticka öronlapparna (tillsvidare) och vantarna hittade jag på helt själv med inspiration från mössan. Har inte kostat på mig alpaca tidigare men nu har de både sänkt priset och lagt på en superkampanj på Drops så jag slog till. I recommend.

Jag började med att sticka upp en kopia av en gammal, sliten kofta. Kan nästan tycka att den till och med blev finare nu, trots att jag tog ett gammalt garn i en ”oanvändbar” färg som bara låg och skräpade. Det fina kabelmönstret kom till sin rätt när materialet inte var svart. Tanken är att jag ska sticka ännu en version av den men i ett finare garn. Akryl är inte någon favorit…

Det här finfina linnet hittade i Drops-katalogen och kunde inte ens vänta på att få gå och köpa nytt garn så jag tog det jag hade hemma. Mönstret är skrivet för Safran men det funkade precis lika bra med Muskat!

Sedan råkade jag visst få höstkänslor ganska tidigt så då blev det fram med ullgarnet direkt. Det underbara Malabrigo Lace gick bara inte att hålla sig ifrån, och när jag dessutom fick se mönstret till den här löskragen la jag allt annat åt sidan. Insåg sedan att jag skulle ha valt ett ljusare garn för att mönstret bättre skulle komma till sin rätt. Men det får bli nästa gång i stället.

Efter det blev det en efterlängtad tröja i Drops Delight (igen). Mönstret hittade jag som dagens gratis-mönster på Verena för ett tag sen och har förgäves letat efter ett garn i samma färgskala. Till slut blev det helt andra färger men jag är inte det minsta missnöjd! Kanske att jag kunde ha gjort den i en storlek större eller med ett aningen grövre garn men det får bli nästa gång i så fall. Jag har använt mig av två trådar av två olika färgbad för att få en mer blandad färgskala och mer diffusa övergångar.

Jag valde att mossticka även bakstycket och fick för en gångs skull använda tunnare sticknålar än mönstret rekommenderade för att få rätt stickfasthet. Så gör ett stickprov innan du sätter igång! Mycket nöje!

Äntligen, äntligen, äntligen är den färdig!

Den här koftan har jag stickat av mörkgrå Drops Alpaca och Marks & Kattens Fame Trend, två härliga garner som passar väldigt bra ihop. På ravelry finns lite fler specifikationer.

Jag har stickat den på rundsticka för att få ränderna att matcha på fram- och bakstycken. Men lite pyssel lyckades jag även få ärmarna att randa sig likadant. I stället för att sticka en vanlig raglan valde jag att testa om det gick att göra minskningarna över axlarna. Det var inte riktigt så enkelt som jag hade tänkt, men jag tycker att resultatet blev bra. Det blev liksom en puffärm med min teknik. Och det är ju inte alls fel!

Längs ”sidsömmarna”, ärmarna och muddarna mitt fram har jag med lyfta maskor gjort vertikala ränder – det var grundidén jag fick innan jag började. Dels ville jag att det skulle vara dekorativt, dels tänkte jag att de lyfta maskorna skulle hjälpa till att göra sidorna stadigare nu när jag gjorde allt i ett stycke. Har insett det att plaggen lättare tappar formen när man inte har de där sömmarna i sidorna och kring ärmarna. Hittills verkar det ha fungerat väldigt bra, det känns stadigt men inte stelt eller klumpigt som det kan bli med sömmar. Jag rekommenderar!

De andra färgerna skötte sig bra och garnhärvorna blev riktigt fina. De släppte dock lite mer färg i tvätten efteråt än vad jag hade hoppats på. Särskilt den röda färgen var osugen på att hänga kvar. Men när jag kommit fram till den härvan var det bara gammelättikan kvar så jag lägger en del av skulden på den. Grönt och blått gick i alla fall utmärkt att använda!

Detta var vad jag startade med: fyra flaskor karamellfärg, en skål och en härva ullgarn. Så klart har jag även ättikan och de andra två små härvorna, men de fastnade visst inte på bild.
(Man behöver förresten massor med ättika.)

Så här blev garnet när jag dränkt in det i ättika. Att det ser ut som en skål med nudlar beror på att jag använde ett garn från en upprepad tröja för experimentet. Det luktade dock inte ett dugg som nudlar.

Sedan blev det så mycket kaos med sprättande färg och stank att jag visst glömde bort att fota. I den här skålen blandade jag alltså ner färgerna så att jag skulle få lite melerat och skiftande garn, som Novisen gjorde. Jag sköljde av garnet i både kallt och varmt vatten för att se om det skulle släppa färg. Jag till och med tvättade det med en aning tvättmedel i handfatet tills vattnet blev genomskinligt för att vara på den säkra sidan. Det gjorde förstås att lite färg lossnade, men jag är väldigt nöjd med resultatet ändå.

Det mörkgröna garnet före tvätt.

Det mörkgröna garnet efter tvätt och nystning.

Från mossgrönt till petrol? Ja, det är förmodligen ljuset som gör att färgskillnaden är så stor… Tvätten kan ju inte ge mer färg.

Det här var det första nystanet jag färgade, och här snålade jag inte med ättikan. Kanske att det förklarar varför det här nystanet har fått den djupaste färgen.

Efterbilden är mer lik verkligheten än förebilden.

Den andra gröna garnet före tvätt.

Det andra gröna garnet efter tvätt och nystning.

Samma sak här – det härliga solljuset ger garnet helt andra toner. Bilden på nystanet är taget en ljus men mulen dag – idag närmare bestämt.

Att jag använt samma färger i båda nystana men i lite olika mängd gör att de två blågröna passar jättebra ihop. Önskar att jag haft mer garn, mer ättika, mer färg (för den går åt jättefort!), mer tid och så vidare så att jag kunnat färga mer mer mer! Den gröna var slut så tredje omgången fick en annan färgskala.

Det rödlila garnet före tvätt.

Det rödlila garnet efter tvätt och nystning.

Det här garnet blev mest förändrat efter tvätten. Alla de djupröda skiftningarna försvann och garnet blev mer blålila än något annat. Ändå vackert! Lite som ett mosat blåbär…

Och med lite finurlighet kan jag nog få även detta att passa ihop med det blågröna. Mm… det tål att funderas på.

På det hela taget är jag riktigt nöjd, funderar bara på vad jag ska sticka av de här garnerna. Kanske kan räcka till en liten sjal? Är du sugen på att testa så säger jag bara – Go for it!

Mössa
Den här mössan hittade jag, ofärdig, i en korg hemma hos mina föräldrar. Förmodligen hade jag blivit besviken på garnets färger som inte alls framhävde flätorna och struntade i att avsluta den. Nu valde jag i alla fall att bara göra den klar, bara för att.
Flätmönstret har jag hämtat ur Lavolds bok. Resten har jag hittat på själv.

Sjal
Den här sjalen har jag drömt om att sticka sen jag såg mönstret första gången. Haruni kallas den och det är en tjej som heter Emily Ross som är designern. Mönstret är supervackert och jag är riktigt nöjd. Tycker kanske att den blev lite för stor, och om jag ska göra en ny får det nog bli i ett silkegarn eller liknande; något blankare och mjukare än Kampes 8/4.

Kortärmad kofta
Har också slängt ihop den här lilla koftan med spetsmönster.
Mönstret är gratis och finns här. Vad jag gjort annorlunda är bara att jag stickat en extra mönsterrepetition innan jag började med raglanminskningarna på ärmarna. Nu letar jag bara passande knappar. De som sitter på just nu var vad jag hade hemma för tillfället och jag är inte helt säker på att jag gillar dem.

Mönstret fanns med i Allt om Handarbete nr 1 2008. Hittar tyvärr ingen länk till den tidningen, den är från tiden innan AoH delades upp i stick- och sömnadstidning.