Det är inte värt det att stressticka. Förutom ibland.

Jag hade väl inte riktigt tänkt på att det finns andra saker man behöver göra veckorna innan jul när jag fick infallet att sticka mig en bolero till julfesten med jobbet. Och när jag hittade det här vackra Bianca-garnet var liksom resten av världen oviktig. Hem och sticka! tänkte jag och letade reda på ett av de minst komplicerade spetsmönstren jag kunde hitta i en bok med jättekomplicerade spetsmönster. Modellen skulle i alla fall vara enkel – mer eller mindre som att sticka en halsduk och sedan sy ihop längs långsidorna. För enkelhetens skull gjorde jag ärmarna på strumpstickor och stickade runt så att jag slapp de där sömmarna i slutet. Ända in i slutet var jag osäker på att hinna färdigt, men jag bet ihop och blev klar kvällen innan festen. Och då hade jag fortfarande ingen aning om den faktiskt skulle se bra ut och passa till klänningen… Fästa trådar, fukta, pressa, prova. Lycka!

Detta bildspel kräver JavaScript.

Besök min ravelry-sida för detaljer.

Om Fencers of Yarn

ravelry: fencersofyarn
Detta inlägg publicerades i Färdiga arbeten, Improviserat och märktes , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Lämna en kommentar